I tre dagar har vi tränat de aktiva bitarna i lydnaden. Allt har fungerat mycket bra. Det brukar ju alltid vara något som strular men...ta i trä.

Rutan har blivit mycket säkrare utförande på, full fart ut och direkt till mitten. Apporteringen med dirigeringen nu går hon ut långt till höger/vänster och går inte mot mitten. Jag har använt mig av större avstånd ett tag mellan apporterna för att få henne att ta riktigt ut mot höger eller vänster och det har fått det att bli bättre. Inkallningarna har hon nu mycket bättre fart än någonsin på. Det fina är hennes tvärstop utan några extra steg. Dumrutan fungerar alldeles perfekt just nu. Ja, vi till och med belönade under transporterna igår istället för direkt efter momentent. Ska kolla efter några tävlingsdatum, om vi inte anmäler oss kommer det aldrig bli några tävlingar och ska vi vara ärliga så kan jag peta i evigheter i detaljer.

Hade lovat Avdelning Stockholm att vara tävlingsledare för elitklassen. Då jag inte har det bästa lokalsinnet och inte litar på vägbeskrivningar tog jag glatt fram min nya bästis GPS och skrev in kordinaterna. Såg till att åka i tid man vill ju ha tid på att förbereda banan och banvandra lite.  ;)

Efter att följ GPS intruktionerna och blev stående i ett bostadsområde inser jag att något har gått fel. Så då grep paniken in, ringde klubbstugan och fick världens längsta och osäkraste vägbeskrivning vilket jag bara uppfattade två saker E4 mot Bromma flygplast. Så jag bär iväg mot Bromma när jag passerar travbanan tycker jag nog att det verkar gå lite långt åt fel håll dessutom tjuter bensinmätaren tomt i tanken snart. Så första bästa macken tanka och fråga om vägen så bär det tillbaka. Efter att hitta tillbaka till Kista ställer jag mig vid gymnasiet så att jag denna gång åtminstonde har ett svar på var jag befinner mig någonstans. Nu svarar en annan som genast kan ge mig riktiga instruktioner. Strax före 9 landade jag, gjorde ordning banan när de hade lottning. När jag var klar stod de alla uppradade fint för start. Någon banvandring var det inte tal om. Bara till att köra.

Det gick trots allt bra endå. När vi är klara och jag går till klubbstugan känner jag igen mig, jo men visst, jag har tävlat här förut. Åkte vilse den gången oxå och fick ringa och de stod och väntade på mig. Därav GPS i julklappen.