Den 17:e var det banträning med Scoobie. Malin hade byggt upp en bana som visade alla våra svagheter. Det är lätt att gå ifrån sådan träning med läppen i backen men jag försöker att se det som något positivt då vi kan göra något åt det nu när det är träningssäsong istället för tävlingssäsong.

Det svåra var att få Scoobie ta tunneln själv utan att själv stanna och visa tydligt vilket gjorde att man istället blev efter och inte hann göra nästa hinder. Även slalom och ta balansen utan att ta det vinklade hopphindret var svårt och avslutet ner för balansen och ta slalomet utan att ta det vinklade hopphindret.

Så på Scoobies träningsschema hamnade balansen och tunneln med diskriminering.

Då fick Swisch och Scoobie träna på samma bana men olika saker. Swisch på sin RC och Scoobie åt andra hållet med diskriminering. Först startade jag rakt framför balansen och körde tunneln 3 ggr sedan balans. Jag stod bakom så han måste lyssna på min muntliga signal. Sedan ställde jag oss framför tunnel och gjorde samma sak nu måste han vinkla av från sin favorit tunneln, det var lite svårare. Sedan ställde jag mig framför men fortfarande stilla och gav signalen. Till slut ska vi kunna röra oss men idag var vi liksom inte där. Han brakade in i tunnel tillräckligt ändå.