Det börjar snart nalkas hinderinlärning. Gungan börjar vi arbeta med grundkunskapen-bang it. Då vi jobbat med plattformar var det bara att ställa sig vid brädan ha den på lagom höjd och han ställde sig på den. Jag vill ha ett skutt upp och bang ner och att han står kvar. Så just nu får det gå lite långsammmare för att han ska bli kvar, annars tar han i och studsar på och av... Det kan vara lite kroppskontroll han behöver för att klara det.

  med godis

 med leksak

Den andra grundfärdigheten till gungan är targetplatta. Vi har just förflyttat ner den till golvet och testat vid ett tillfälle att han ska stå på sin bädd och ner med nosen. Annars har jag haft den i handen nästan 90 graders vinkel så han inte har haft chansen att få med någon tunga eller tass på det beteendet från början. Han vill gärna slå med tassen då jag kör mycket tass och puppyyoga på boll och stenar.

Just nu går det en videoserie från Susan Garrett. om planering . Så jag lät mig bli inspirad till att utveckla min planering lite.

Jag har alltid planerat min träning men bokfört har jag bara gjort med vissa beteenden. Scoobies slalom och rc till exempel. Allt annat har jag haft i huvudet. All hinder inlärning går t ex efter en viss ordning och när jag avslutat har det inte varit något större problem var jag ska ta vid nästa gång. Jag har oftast skrivit in planeringen i excel fil eller på Ipaden.

Men nu vill jag göra ett smidigare system, det ska vara enkelt och funktionellt. Därför blir grunden post-it lappar. Snabbt att skriva på och flyttbara. Först hade jag en tanke på att sätta upp dem på en tavla på dörren. Men efter att satt upp dem på dörren och efter 30 min hittat alla på golvet föll den planen... Jag har också köpt in två nya planeringsböcker en varsin till varje hund. 

Tanken är att göra en månadsplanering för varje hund. Där sätter jag alla post-it lappar från början. Sedan flyttar jag vilka jag vill jobba med för varje vecka till längst bak i boken. Ena sidan det som jag kan göra hemma inomhus, på andra sidan det jag måste göra ute eller på träningsplan.

Post-it lapparna kommer att finnas kvar så länge de behövs att träna på och plockas bort när målet är nått. Post-it lapp ska hädanefter finnas med i träningsväskan så en ny kan skrivas på en gång när man märker att vi behöver jobba med något.

Själva bokföringen blir kort med övning och var vi ska starta nästa gång.

Jag har gått kurs för Malin Elfström sedan Scoobie var två år. Någonting som jag kan klappa mig för bröstet är att jag är duktig på grundträning men det jag riktigt suger på är handling. Så jag har verkligen haft behov av att lära mig läsa en bana, utveckla olika handlingsval och utmana mig själv med att inte göra samma saker som jag är trygg med. Jag är verkligen en 56 kg boja runt min hunds tassar som springer omkring på planen ibland.

Jag är verkligen inte en kvällsmänniska heller, så runt 21 brukar min hjärna stänga ner och komma ihåg en bana över 20 hinder är verkligen ansträngande för mig. Banor med 27 hinder i små hallar är verkligen en utmaning och jag brukar springa bort mig och är helt oförmögen att ta vid var som helst. Jag lär mig banan från början i en sekvens och kan inte ta upp den från var som helst. Lite som räkneramsan för de små, måste börja från 1 liksom. Jag håller på att lära mig att dela upp banan i flera sekvenser men jag måste då gå dem i sekvenser på banvandringen också. 

Scoobie rev ganska mycket denna dag och det fick mig att börja fundera över om några bakomliggande orsaker.  Igår när vi tränade rev han inget alls i stort sett så det var väldigt skönt. Vi har en tävling kvar för säsongen sedan ska vi göra ett besök hos Stefan på Redog som vanligt efter avslutad säsong för att skriva planering för hans fysträning under vintern.

Jag vet inte om filmaren råkade trycka på långsam eller om det var medvetet men det blev iallafall väldigt bra att analysera filmen i det läget. Så jag har bestämt att filma i det läget hädanefter. Man kan se sina egna misstag mycket bättre och göra bättre analyser. Det är iallafall häftigt att se rörelserna och vilka krafter som verkar ...

Från att mest träna detaljer har vi lagt in lite banträning för Scoobie. Eller ska vi vara ärliga är det JAG som tränar handling. Jag försöker nu jobba med en bana i veckan. De kommer från 360 handling course så jag kan tyvärr inte lägga ut banritningen här.

Problemet är att alla hinder inte räcker till på klubben så jag brukar dela in banan i två delar. Har man tur står delar av banan kvar dagen efter slipper man bära så mycket men det är inte ofta. Ofta är det med en mur i ritningarna och då vi inte har någon mur på klubben brukar jag göra en oxer istället.

Min plan är att jag ska skaffa en egen hinderpark såsmåningom. Jag äger i dag 5 hopphinder + 4 utan vingar, balans som är sänk och höjbar, gunga och A-hinder. Men gungan och A-hindret är under reparation i Västerås. Plan på att bygga ytterligare hinderstöd så det blir 12 med vingar finns och sedan en mur och långhopp.

Det är tur att man har kamrater med tomt och hund och en pojkvän som kan snickra ;P.

Del 1 

Hinder 1-12. Från hinder 2 krävs det att man kan skicka hunden med lite kroppsrörelse och kommando ut för att själv vända och hinna till att göra sidbyte vid tunneln och placera sig för att kunna skicka hunden runt hinder 5 (hindret efter långhoppet). Hinder 3 leder till en tunnel och långhoppet de båda befinner sig på en raksträcka och ger hunden bra med fart som man inte kan konkurrera med. Balansen som jag håller på att träna om med rc och ännu på långa vägar inte är klar med men då det var en kraftig sväng och han brukar vara duktig på att tampa på kf vid svängar vågade jag använda denna bana ändå. Svårast just nu är att ta hindren från vänster bakifrån, så många rivningar, vet inte om det är ett symtom från skadan kanske lite stelare i sina rörelser med vänster fram fortfarande. Men jag behöver hjälpa honom mera med dessa svängar genom att stå kvar tills han hoppat innan jag sticker annars åker bommen ner omdelbart just nu. Så lite träning med hjälp av snebommar som får han att ta rätt ansats på dessa hinder kommer jag nog lägga in. 

 


Del 2
Hinder 12-25
Självständigt slalom krävs då man behöver sticka för att placera sig framför långhoppet, visa att det blir ett tight sväng höger efteråt, sticka igen skicka på tunneln fånga upp göra en sepentin sticka vid tunneln för att få hunden att inte ta närmast hindret utan hindret efter, tight högersväng thredle arm ta hunden skicka tight högersväng. Vilket visade sig vara jättesvårt, han svängde hela tiden vänster till slut fick jag hjälpa till med kroppen. Först när jag tittar på filmen inser jag att jag ber om vänstersväng på en högersväng, la,la,la hela tiden. Skitjobbigt med höger och vänster när man själv gör fel på banvandringen liksom.... Duktig hund dålig mama...

Har tränat agility varje dag. Några egna ritade övningar och några från agility nation 360 från Susan Garrett.

Här tränade vi starter där vi har haft rivningar i år. För att få upp tävlingskänslan körde jag med 1-2-3 game vid starten. Pustar och frustar räknar 1,2,3 med samma röst som när vi leker med leksaken när han sitter vid starten. Det räcker för att han ska gå över tröskeln och explodera när jag ger honom fri. Det tog 5 ggr på jakko övningen innan både ribban låg kvar och han tog den utan att rusa i kapp med mig istället.

Start nr 1 påtvingat framförbyte

Start nr 2 påtvingat framförbyte med tight sväng signal till

start nr 3 påtvingat framförbyte med jakko

start nr 4 dubbelt blindbyte

start nr 5 tysksväng

När man bara har 5 hinder...

Banan för sista handlingskursen i måndags

För två dagar sedan kom man hem stolt, då han såg en hund på 50 meters avstånd och vände när jag ropade innan linan tog slut. Idag var man inte lika stolt då han fick syn på en katt och drog ut fullt till linans slut och helt enkelt vände sig och kröp ur selen för att fortsätta färden. Det är helt enkelt en pågående process som tar tid att få den inkallning jag vill ha av en hund som har jakt i sig och gör lite som man vill när det passar honom själv.

Vi tränar inkallning varje dag med olika övningar och jag ser försås utvecklingen även om den inte går lika fort som jag önskar. Nu är vår träning fokuserad med störningar och framför allt när han springer ifrån mig. Jag brukar utnyttja Scoobie för att få till situationen. Kampa lite med Scoobie med bollen och släppa och låsas jaga lite och han sätter fart med Swisch tätt efter sig. I början gick det inte att ropa när han hade som mest fart och jagade utan jag fick passa på att ropa när Scoobie trapade av sin fart eller stannat. Men nu kan jag kalla in när han är i full fart långt ifrån. För att han ska ha full fart in till mig tar jag alltid och springer ifrån när jag ropar hans namn. Det har gjort att han nu mera tvärvänder och kommer in i full galopp. Jag brukar utnyttja inkallningarna till att träna handling genom att sätta ut antingen höger eller vänster hand. Den visar vilken sida han ska söka sig till för där droppas bollen. Han har alltid 100 procent rätt på dessa övningar. Jag brukar hinna göra 5-7 inkallningar på långpromenaden på morgonen. Vilket ger ett snitt av 35 inkallningar i veckan.

En annan övning jag arbetat med är att låta en person leka och springa ifrån jag släpper honom och kallar in efter typ halva sträckan. Problemet är att han snabbt lär sig att matte kallar in och snart springer han själv halva sträckan och vänder, eller skiter i att jaga. Så här måste man låta han komma fram till personen och kampa de flesta av tillfällena. Han ska inte kunna förutsäga om matte kallar in eller inte.

I fredags när jag fick min bollkastare har jag finurlat på att utveckla övningen med hjälp av Scoobie. Kastar iväg bollen så Scoobie far iväg med Swisch tätt efter. När han riktigt kommit in i jagande ropar jag. Kallar den pray inkallning på schemat. jag har även en tanke om att låna andras hundar för att generalisera den.

När vi är klara på detta steget då kan vi nog vara redo för att hoppa till suprise steget...

Pray inkallning

Swisch har gått framåt i träningen. Alla belöningar han fått när han ser hundar gör att jag numera kan få kontakt och be om ett sitt. Vi väljer alltid ett lagomt avstånd om det går beroende på vilken hund vi får möta. En hund som skäller och drar och utstrålar energi på håll tar vi mera avstånd till. Han klarar av att sitta och få godis under mötet det är när vi ska gå vidare som all hans energi och frustration behöver få ta vägen någonstans så numera tar jag fram en leksak och vi kampar oss iväg. På så sätt blir det inget skall eller tjuvrusning ut i kopplet mot det håll hunden har passerat oss. All energi får han ut på kampleksaken istället. Jag är glad att kampningen har blivit så stark numera att den kan användas fast hundar är omkring oss vilket gör att fokusen ligger på kampen och inte vad som händer runt omkring oss. Han blir mindre störnings benägen och tål mer. Idag tog jag fram den då vi var på ett trångt passage och på ena sidan hade vi hundrastgård med hund i och staket på andra sidan vilket gjorde det omöjligt att ta ut något avstånd. Vi lekte oss förbi hunden trots att den stod och morrade med en boll i munnen och sprang synligt fram och tillbaka vid staketet. Swisch släppte inte kampleksaken utan fortsatte att leka med mig hela vägen förbi.

I måndags var det dags igen. Vi höll till i Hundsporthallen i Kungsängen. För att utnyttja ytan till max lade jag en tunnel under A-hindret. Inte tävlingsmässig bana men träningsmässigt bra svårighet. För att inte det ska bli en diskrimineringsövning dra ut tunneln så det blir en svårare ingång i tunneln än på A-hindret när man kommer och ska ta A-hindret.