I onsdags var det dags för Swischen att köra bana för Malin igen. Den innehöll slalom och vi har lagt slalomträningen på is då den passar för vinterträningen. Jag vill satsa på kontakfälten för balansen då sänkbar balans under vintern är lite svårare att fixa. Vi har dessutom ett halvår kvar att träna slalom.  Han behöver hitta rätt benteknik och ska få köra stegen under vintern för att jobba upp bentekniken lite. Det var några svåra svängar och ett hopphinder som stod på sneden som var svårt men annars skötta han sig väldigt bra. Sneda hinder kommer vi lägga in i träningen då det bara behövs 2 hinder för att träna upp det.

Idag fick jag vara med om något häftigt. Scoobie som i ungålder tränade på att backa upp för branta plattformar inomhus råkade av en händelse (jag stod med bollen i näven och ett träd råkade vara bakom) backa upp för ett träd i veckan. Så klart började jag ta fram det under våra promenader. Idag gjorde vi det under vår långpromenad i naturreservatet Bro-ängarna. Swisch måste ha tittat noga varenda gång, för han erbjöd från inget som tidigare har haft något att göra med rakt uppstående träd till plötsligt att gå fram till ett träd och sätta baktassen på. Så klart fick han bollen för det och snart var även han igång med ett början till att backa upp. Han har aldrig backat uppför ett lutande plan utan bara backat upp på plattformar och balansdiscar som stått rakt på golvet. Vilket är långt att backa upp på 90 graders vinkel på ett träd.

Vi filmade Scoobies backa upp innan händelsen och man ser klart att Swisch är med och observerar...

PS Glöm inte att de andra inläggen är tidsinställda och dyker upp varje dag 15:00 utan fb annonsering...

I min planering ingår minst en veckas banträning varje vecka. Då det tar tid att bygga en bana själv speciellt att flytta kontaktfälten väljer jag ofta en bana som innehåller flera alternativ. Denna gjorde tyvärr inte det men jag var sugen på att göra den ändå. Banorna kommer från kursen från handling 360 med Susan Garrett och jag kan tyvärr inte dela med mig av banskisserna. Det är internationella domare som har gjort banorna och går igenom hur de tänkt med linjerna osv.

Just nu jobbar jag gärna med banor som har kontakfält då Scoobie håller på att kvalitesäkra upp sina stopp igen från att träna running.

Swisch får testa visa sekvenser av banorna med stopp och belöning på valda platser.

Denna bana var svåraste biten s-svängarna för Scoobie då följer hela hinder stöden med. Men en magisk RC på A-hindret gjorde han...

Det är ett tag sedan jag bloggade. Semestern tog slut och tiden och orken att skriva om träningen tog också lite slut. Jag har precis tagit emot en ny grupp 1:or på 27 stycken. Det är vanligtvis väldigt intensivt arbete men lägg till nyanlända och olika diagnoser och övervägande av dem inte har knäck läskoden alls utan ligger i underkant i fonologisk medvetenhet får du en grupp av stora behov och anpassningar. Redan 1 vecka innan skolstart hade en förälder letat upp mitt privata mobilnummer och ringt om ett fritidsärende.

Jag har vaklat mellan att se den stora utmaningen och kastat in handduken för räcka till själv för den typ av grupp är inte möjligt. Jag har jobbat i 20 år som lärare och vill leverera någon sorts kvalite på undervisningen... Good enought mentalitet har inte riktigt varit min gebit på jobbet. Jag försöker hela tiden hitta lösningar men att klona sig själv har jag inte hittat någon lösning på ännu.

I fredags kom jag hem tittade på planeringstavlan och gjorde blubb, blupp (fingret på läpparna) och bestämde att ibland får man äta pizza, coca cola framför tv-soffan utan att aktiverat hundarna och hoppa över den tänkta planeringen utan någon som helst dåligt samvete över det.

Annars har jag hållit mig till planeringen det är bara bloggandet som uteblivit och ju fler filmer som samlades på hög och som ska redigeras ju ovilligare blev jag att göra det. Men nu tittade jag över vilket mål jag har och varför jag vill det och hur och blogga var en av de sakerna som satt på hur. Bit ihop och gört människa.

Att skriva mål är en otroligt viktig sak inte bara för att du omöjligt kan nå någonting om du inte har tagit ut en riktning från början utan när saker strular till sig så håller det kvar fokuset på vad vi är på väg. 

När jag skriver mål gör jag ett långsiktigt mål och alla de kortsiktiga målen leder mot det. Det är det långsiktiga målet som jag skriver ner, de andra kanske förekommer i bloggen ibland men ofta är de bara uttalat muntligt i träningen.

Som nybörjare i en sport kanske du behöver skriva ner de kortsiktiga men när du varit med ett tag kommer det inte längre behövas då du har utvecklingsstegen redan klara för dig. Målen ska vara så konkreta så du kan efter ett träningspass svara ja eller nej om de är uppnåda.

Jag lyssnade på ett podd avsnitt i veckan om just hur man sätter upp mål och avsnittet var super!

På jobbet skriver jag mål hela tiden och de presenteras både för barnen och föräldrarna så att skriva mål är jag duktig på.

Men motivera sina mål är något som jag faktiskt inte har gjort förut i den egna träningen och det satte jag igång i tisdags att göra. För om du inte kan motivera varför det finns på din lista över 10 saker du vill, har du nog inte motivationen att göra det som behövs för att nå det heller.

För er som vill lyssna på avsnittet:

Framgångspodden avsnitt 131 Mikael Arndt

Min planering för att få bloggen att uppdateras är att jag lägger tid för det på söndagar då jag sitter och gör hundarnas planering för veckan. Jag kommer därför att tidsbestämma inläggen vilket gör att jag tar bort delningen i facebook. Den delar nämligen på facebook samma dag som inlägget skrivs men inlägget går inte att läsa förrän det publiceras. Jag vill inte heller fylla mitt facebook flöde med flera inlägg varje söndag. Så för er som är intresserade att läsa finns det 3 alternativ. Antingen gå in varje dag och kolla eller använda sig av bloglovin eller varje söndag läsa igenom alla missade inlägg då ett synligt kommer att vara ute på facebook.

Jag byggde upp en del av en av banorna vi körde på Öland. Den var jätterolig och hade fina linjer men Scoobie var så övertaggad att vi inte kom långt på denna banan på tävlingen. Då jag inte har något långhopp och saknar några tunnlar fick det bli halvabanan till långhoppet kom.

Jag har byggt den lite tightare i avståndet.

Scoobie rev hinder två ett antal gånger...så svårt att springa och lämna med honom då han mister all förnuft vad gäller hoppteknik med fart.

Swisch fick också pröva på men jag delade upp den och självklart slutade vi vid slalomet.

Här är banan i sin helhet.

Swisch ar fått testa muren och det var inga konstigheter nu ska den bara byggas in i en sekvens i en lättare bana för att tränas in.

Detta är sista passet då jag gör så många 12 pinnar repetitioner. Nu när jag har tillfälle att träna dagligen kommer jag att dra ner på de repetionerna till 3-4 stycken och istället bara belöna rätt ingångar. Slalom är slitsamt för hundens armbågar. Jag kommer ändå använda mig av 12 pinnar till att börja med då jag vill behålla helhetsbilden.

Svårigheterna med ingångarna är två:

• ingång från vänstersida långt från vänster
• raktframifrån med mycket fart och hopp över hinder

Svårigheten med hela slalomen består i att jag springer snabbare än han och han drar sig ur för att följa min rörelse istället för att fullfölja sin uppgift. 

Så det är de 3 svårigheterna jag kommer fokusera mig på den fortsatta träningen.

Jag följer många bloggar men ganska få egentliga agilityhundbloggar. De flesta bloggar hör till mitt läraryrke och sedan är jag lite intresserad av hälsa, träning och mat också. Nu har jag upptäckt poddvärlden, jag har medvetet undvikit att kolla upp poddar för jag har haft så mycket litteratur att hinna läsa in inför det nya läsåret. Jag blir lite manisk när jag finner något nytt nämligen. Men när man kör bil, diskar, städar och allmänt stökar omkring är ju poddar perfekta att lyssna på. Lyssnade på en podd just där de pratar om hur man lyckas i socialamedia och tydligen skulle man minst ha ett inlägg varje dag. (Där sprack den karriären liksom ;P). För annars tröttnar folk på att gå in. Jag blev lite ställd, vad då gå in, vem orkar gå ut och kolla olika bloggar varje dag. Man prenumererar väl på dem man finner intressanta. Då bryr jag mig inte om hur många inlägg som görs varje dag utan om den bloggen fortfarande tilltalar mig efter ett antal inlägg. Så om det är någon stackare som inte upptäckt att man kan samla alla bloggar på en app som håller koll på detta så tipsar jag om Bloglovin. Det finns säkert fler appar men det är den jag använder mig av. Man skaffar konto och söker upp de bloggar man vill följa. Sedan talar den om med notiser om det kommit något nytt. Läser gör man när man känner för det.

Jag tycker det är allmänt dåligt med hundbloggar som är matnyttiga med tips om agility om jag ska vara ärlig. Undrar om vi är snålare som hundsport med detta då det finns många lydnadsmänniskor som bloggar om sin träning och hur de tänker och tränar med filmer osv men inga agilityutövare. Eller är det jag som har dålig koll på bloggar. Hoppas på det senare.

Men någon som är aktiv som jag ibland har plockat träningsbanor från är:

Deannife

När det gäller Poddar:

De två översta har jag hunnit lyssna på, dem under har jag ännu inte hunnit med.

Hundpodden vår bästa vän http://sverigesradio.se/sida/avsnitt?programid=4834

Hundens hus . http://hundenshus.podbean.com/feed/

Apport hundskola: http://apporthundskola.libsyn.com/

Hundidioter: https://www.facebook.com/hundidioter

Fyll gärna på med bloggar och poddar i kommentarerna om där finns fler som borde nämnas.

Med risk för att slalompassen hamnar i fel ordning. Har inte haft tid att först sammanställa filmerna sedan att blogga om träningen. Så jag samlar alla slalompass i ett och samma inlägg. Slalom är det vi tränar varje gång vi tränar. Det ligger först alltid på passen.

Pass 18

Jobbade med rak ansats för att plocka bort ingångarna. Denna gång jobbade jag med att springa lite före. Det har han svårt för och drar ur slalomen när jag hamnar någon meter före. Så jag jobbade sakta med att ligga före lite i taget. Det kan vara någon dm det handlar om och jag håller reda på avståndet genom pinnarna när jag springer. Jag anpassar och sänker min fart för att sänka kriteriet. Mindre fart kan jag lämna honom lite mer.

Sedan jobbade jag med ingångarna. När han misslyckas belönar jag ingången för att stärka upp den. Jag vill att han ska ha hela slalomet framför sig så han får ett helhetsintryck istället för att plocka ner det i 4 pinnar. Jag växlar med belöning och köra hela slalomet och skillnaden är mitt yes. Jag kollar av inlärningskurvan vid nästa träningspass.

Pass 19

Hade samma målsättning som det tidigare passet. Började med att träna raka ansater och kunna köra före. Sedan arbetade jag med ingångarna, hans svåraste ingång är från höger sida och denna gång ville jag inte göra det lättare utan arbeta oss igenom det. 

Pass 20

Det som är svårast för unghundarna är när de kommer med rakansats och fart i en bana. De bromsar sällan in och åker ur slalomen. Denna gång ville jag jobba med detta. Jag föredrar inga hjälpmedel utan låter hellre hunden skaffa sig den erfarenheten att det lönar sig att bromsa in. Man kan enbart belöna ingången och inbromsningen men denna gången gjorde jag inte det. Om hunden inte klarar av hela slalomen skulle jag välja att dela upp det då du inte kan belöna om hunden råkar göra fel på slutet. Jag arbetade även med ingångarna och höjde kriteriet med ett hinder.

Scoobie fick ett pass med slalom. Där arbetade jag med mig själv som störning att medveten befinna sig på fel plats att inte alls ha en placering som stötar ingången.

Pass 21

Vi fortsätter att traggla slalomingångar och kunna springa lite framför. Utvärdering-belöna ingången snabbare vid fel.

Salompass 22

Idag gjorde vi 12 pinnars slalom. Det var första gången och då är man tvungen att sänka kriterierna med lättare ingångar. Jag ville inte köra på 8 pinnar mer då risken att 12 pinnar blir svårt att utföra då 8 pinnar befäst alldeles för hårt.

Han hade svårt med 12 pinnar då jag sprang på hans vänstra sida. Han tittade precis vid den 10 pinnen och drog sig ur med en helt klar belöningsförväntan. Jag jobbade och jobbade och fick samma beteende om igen och igen. För att inte straffa alla fina ingångar han faktiskt satte valde jag att belöna dem då och då och gick tillbaka till att arbeta med 12 pinnarna. Till slut lyckades vi och då bytte jag direkt sida.

Han har inte alls samma beteede på den sidan och klarar av 12 pinnar. Så vi bytte igen och han hoppar ur vid den 10 pinnen. Så då gjorde jag ingången från den svåra sidan och gjorde ett bakom byte och sprang på den lätta sidan. Här gäller det att få 12 pinnar i kroppen på honom... Jag höjer kriteriet på den lättare sidan genom att springa snabbare vilket gör det svårare för honom. När han klarar det går jag tillbaka och vi lyckades och där bryter jag. 

Nu är det 12 pinnars pass som gäller jag kommer att växla mellan ingångsbelöningar och 12 pinnar belöningar.