Idag gjorde jag lite annorlunda ville arbeta med uthållighet och se vad som fungerar i programmet och inte. Så jag hade externbelöning vid väskan. Jag har börjat med att efter momentens slut att rufsa om vid bogen och säga ett glatt -duktig tjej innan belöningen kommer. Vilket har gett en förväntan på belöningen nu när jag rufsar om henne där fram.  Vid  tävling vill jag kunna utnyttja denna förstärkning jag har byggt upp som en belöning som kan hålla hennes förväntan uppe längre in i programmet.

Jag gjorde momenten i ordningsföljd. Linförigheten går alltid att fila och förbättra men jag är nöjd med hur hon håller positionen. Dumrutan är vi ju inte klara med ännu men vi har kommit så långt att det fungerar med sitt,ligg utan några förberedelser innan. Inkallningen behöver vi också fila på då hon gärna ställer sig själv vid koner på första försöket. En andra gång får man ju inte på tävling så...

Rutan var perfekt idag.

Apportering med fjärrdirigeringen gjorde jag idag väldigt svår. Högt gult gräs så apporterna syntes dåligt och 3 meter bakom stod rutan och lockade som vi precis skickade in henne i. Så jag hade trott att det här skulle hon minsann gå på en nit men hon sprang rätt ut till höger plockade apporten och full fart in. Vad säger man! Det kan ju inte bli bättre än så här.

Ingen metall då hinder saknades vid träningsplatsen. Sedan vet jag ju att det är en av våra grenar där vi får leva med att vara glad om hon plockar den. Vittringsprovet inga problem, fortfarande tar hon upp pinnen lite slarvigt så det blir ett omtag där. Fjärrdirigeringen satt som smäck.

Avslutade vi med en promenad i Lejondalsslingan.

Det har varit ett litet break med lydnadsträningen då jag har kommit hem från jobbet för att vända och gå på olika kurser under hela veckan som gått. Ja, inte hundkurser men väldigt intressant endå vad sägs om snabbläsning, minnesträning mm. Vilket kommer väldigt lägligt nu då mitt nattduksbord översvämmas i både "måste läsning" och vad jag gärna vill läsa. Jag har fått i födelsedagspresent Shaping success så den ligger förstås där och bränner underst i högen.

Idag tränade vi vid Lejondal och jag testade att göra några inkallningar. Det var ju ett tag sedan vi gjorde dem och ibland kan det göra susen att skita i att träna och låta saker vara när det blir struligt runt omkring dem. Idag gjorde jag 5 inkallningar var av en av dem fick jag fela. Det som gjorde det så  himla roligt idag att träna med henne var att hon hade fullt ös på allt. Gjorde 5 stycken apportering med dirigering åt vänster. Vilket var ganska svårt för gräset var gult och apporten försvann alldeles men hon sprang direkt på och leta upp den utan att bli frestad av att ta mitten apporten som syntes klart tydligt. Så då blev jag själaglad.

Körde sedan rutan 5 gånger och underbart tempo, sprang in rakt och långt in i rutan. Vid det här laget var det tur att öronen satt där de satt för annars hade leendet gått runt. Sedan filade vi lite på smått och gott som vanligt.

Idag körde vi apportering med dirigering till vänster efter vår "tävlingslika" start. Idag felade jag henne första skicket, hon tog av mot vänster men gjorde en lite krok mot mitten apporten istället. Är trots allt det nöjd då alla rullningar och tveksamheter är borta. Sedan gjorde jag samma upplägg som igår lade sitt överst i byrålådan och började med dumrutan. Det gick bra 3 gånger sedan fjärde gången hade jag henne stående. Så då plockade jag ut henne och gjorde några sitt igen och körde 2 gånger till som var felfria. Sedan filade vi på vittringspinnen. Jag använder mig av vårt dra- bakåt- grepp. Hon drar fint bakåt med ett morr på läpparna vilket hon tror sig behöva göra. Morrningarna har faktiskt avtagit och jag tror att det kommer vara bort under slutet av veckan då vi belönat hennes tysta dragande bakåt tillräckligt mycket. Tränade vänster stegförflyttningar som har både blivit tystare och mycket bättre arbete med rumpan. Sällan den stannar kvar nu. Sedan körde vi fritt följ och där jobbar vi nu med attityden.

Idag körde vi först de tre sista momenten så tävlingslikt som möjligt. Metallapporten är den svagaste i kedjan vilket är tur då den kommer först. Slipper vi straffa de andra beteendena. Är riktigt nöjd med vittringsprovet. Bra tempo, fin luktdiskrimineringsarbete. Det enda vi nu har att fila på där är plockningen av pinnen. Hon tar gärna lite slarvigt och gör ett omtag. Men rullningarna är borta och hon håller den stenhårt hela vägen in. Körde 3 repetioner till rutan, det enda som jag kan klaga på är tempot men hon höll ett jämnt tempo vilket nästan är viktigare än full galopp poängsmässigt. Blev så himla glad när den kedjan fungerade. Sedan körde vi 5 repetioner på apportering med dirigering mot höger apport. Det som kan förbättras är tempot ut mot konen annars var det perfekt. Så nu var matte på tillräckligt gott humör för att ta tag i dumrutan igen. Förberedde oss genom att lägga sitt högt upp i byrålådan och sedan körde vi. Tanken är jobba med sitt, ligg kedjan tills det sitter ordentligt innan vi lägger på ställandet. Det gick kanon, körde 5 gånger och det fungerade varje gång. Nu ska jag inte ha bråttom med att lägga till ställandet utan jobba in denna kedja så den verkligen sitter. Sedan när det är dags tar jag fram ställandet högst upp i byrålådan och bygger på. Få se om det fungerar. Sömn är bra!

Sedan filade vi på apporteringen av vittringspinnen, högerförflyttningar.

Står nu i valet och kvalet att strunta i mina baklängeskedjor och återgå till det "gamla". Det känns som jag aldrig får skörda frukten från mitt träning. Kedjorna spricker hela tiden, det är faktiskt svårt att tro att vi tränade för ett år sedan och var 0,5 poäng från ett första pris, då vi till och med nollade apporteringen med fjärrdirigeringen. Nu klarar hon inte ens av att sätta sig på kommando. Jag har helt enkelt fått träna som om hon inte vet vad ett sättande är idag. Vi har arbetat med baklängeskedjor mindre än ett år det är kanske för mycket begärt att tro att det konceptet köpes när man tränat i framlängeskedjor i nästan 5 år. Får sova på saken....

Det enda enda positiva idag var att hon kunde ligga tyst och titta på när matte dirigerade och hjälpte andra ekipage på plan.

Vi har varje dag arbetat med detta beteende. Jag har lagt till störningar som att dra i hennes halsband så att hon verkligen får anstränga sig att hålla hakan i backen. Vi är nu uppe i 2 minuter och 15 sekunder. Jag står fortfarande synligt. Störningarna har jag börjat lägga in efter att en viss tid har gått för att utmana henne mer. Det som är svårast för henne att motstå är torrkulor mot parketten. Det är ljudet som lockar henne att titta vad som sker. Så nu använder vi oss enbart av torrkulor i störningsträningen.

Var på hundklubben och nu börjar det torka upp på planen. Några dagar med fin väder och det är torrt. Testade några av våra kedjor för att kolla hur vi låg till. Vittringsprov var det ett tag sedan vi gjorde. Hon plockade säkert rätt pinne men slarvade med att ta upp den och gjorde flera omtag på vägen in. Så vi plockade ut gripandet och komma in med pinnen och tränade detta för sig några gånger och satte in det i kedjan igen.

Sedan testade jag dumrutan och fortfarande är sättandena vår svaga punkt. Så nu fortsätter vi jobba med sättandena för sig innan vi tar in dem i kedjan igen. Körde apportering med dirigering mot vänster det gick bra. Fick fela 2 gånger, låg fart ut mot konen en av gångerna och en annan gång ville hon inte sätta sig i positionen för jag stod i leran. Så då gjorde jag om hela kedjan och tänka sig det kostade tillräckligt mycket så hon inte gjorde om det.

Vi gjorde en sittande i grupp och platsliggning tävlingsmässigt, inga problem där.

I mitt tycke hittade jag en torr plats att träna på men min hundsuppträdande talade om att så inte var fallet. Det är ju blöt runt omkring matte....

Bara halvhjärtat trav och en arg matte som sparkar på träden för att få ut lite av sin frustration.

Så då var det bara att lägga om sina planer och plocka av de moment som inte är fartfyllda. Körde dumrutan som felades en gång och sedan satt som smäck. *tummen upp*

Fritt följ och matte traskade ut i det blöta och lervällingen bredvid. Här ska minnsan tränas på blöt underlag eländiga hund! Några halter i lervällingen för att vara riktigt taskig. När hon erbjöd långsamma sättanden stod jag kvar tills hon satte sig och så gjorde vi om det igen. När hon satte sig "snabbare" fick hon ett klick och godis. Jag lät bli att fela hennes långsamma sättande då det blir risk att det blir sammankopplat med något negativt (gå ur position gör att hon slipper sätta sig och jag har förstärkt hennes långsamma sättanden istället för att förstärka dem). Utan jag använde mig av utebliven belöning vid de långsammaste sättandena. Det gäller att ha gott godis så det betyder något att bli utan.

Avslutade det hela med att gå till den torra delen och fila på stå-ligg, stå-sitt. Baktassarna ska vara fastfrysna vid marken. Det såg mycket bra ut och jag blandade de övningarna med varandra för att få locka henne till att göra fel men de det gick hon inte på.