För två dagar sedan kom man hem stolt, då han såg en hund på 50 meters avstånd och vände när jag ropade innan linan tog slut. Idag var man inte lika stolt då han fick syn på en katt och drog ut fullt till linans slut och helt enkelt vände sig och kröp ur selen för att fortsätta färden. Det är helt enkelt en pågående process som tar tid att få den inkallning jag vill ha av en hund som har jakt i sig och gör lite som man vill när det passar honom själv.

Vi tränar inkallning varje dag med olika övningar och jag ser försås utvecklingen även om den inte går lika fort som jag önskar. Nu är vår träning fokuserad med störningar och framför allt när han springer ifrån mig. Jag brukar utnyttja Scoobie för att få till situationen. Kampa lite med Scoobie med bollen och släppa och låsas jaga lite och han sätter fart med Swisch tätt efter sig. I början gick det inte att ropa när han hade som mest fart och jagade utan jag fick passa på att ropa när Scoobie trapade av sin fart eller stannat. Men nu kan jag kalla in när han är i full fart långt ifrån. För att han ska ha full fart in till mig tar jag alltid och springer ifrån när jag ropar hans namn. Det har gjort att han nu mera tvärvänder och kommer in i full galopp. Jag brukar utnyttja inkallningarna till att träna handling genom att sätta ut antingen höger eller vänster hand. Den visar vilken sida han ska söka sig till för där droppas bollen. Han har alltid 100 procent rätt på dessa övningar. Jag brukar hinna göra 5-7 inkallningar på långpromenaden på morgonen. Vilket ger ett snitt av 35 inkallningar i veckan.

En annan övning jag arbetat med är att låta en person leka och springa ifrån jag släpper honom och kallar in efter typ halva sträckan. Problemet är att han snabbt lär sig att matte kallar in och snart springer han själv halva sträckan och vänder, eller skiter i att jaga. Så här måste man låta han komma fram till personen och kampa de flesta av tillfällena. Han ska inte kunna förutsäga om matte kallar in eller inte.

I fredags när jag fick min bollkastare har jag finurlat på att utveckla övningen med hjälp av Scoobie. Kastar iväg bollen så Scoobie far iväg med Swisch tätt efter. När han riktigt kommit in i jagande ropar jag. Kallar den pray inkallning på schemat. jag har även en tanke om att låna andras hundar för att generalisera den.

När vi är klara på detta steget då kan vi nog vara redo för att hoppa till suprise steget...

Pray inkallning